Vadare - Charadriiformes


 


 
Vadarfåglar, måsfåglar och alkor (Charadriiformes)

Strandskator (Haematopididae ostralegus)

"L 39 - 44 cm (inkl. näbb 6½-9), VS 72 - 83 cm. Häckar längs flacka havsstränder och vid större insjöars stränder samt på intilliggande ängsmarker och åkrar. Ses ofta söka föda på åkrar (normalt inte mer än 2 mil från öppet vatten) och v Europa ebbstränder, vid reningsverk o.d. Sommargäst i Sverige (mars - sept), övervintrar i v Europa (några i s.v Sverige). Föda, musslor, kräftdjur och på åkrar daggmask, insekter. Från sidorna tillplatade näbben med tvär spets speciellt anpassad för att öppna musslor. Boet en enkel bale på marken, hellre bland småsten och snäckskal på sand eller berg än på ren ängsmark. "

Måsfåglar och Trutar. (Laridae)

"Flera av områdets 16 arter häckande måsfåglar är mycket talrika och träffas människans närhet till kuster, träskmarker eller invatten, och de häckar ofta i stora kolonier. Boet är en bale av gräs och annat växtmaterial som ofta läggs direkt på marken bland låg växtlighet."

Småvadare och vipor. (Scolapacidae)

"Vadarna utgör en artrik grupp av långbenta fåglar som mest ses nära vatten, t.ex havsstränder, sjöar, kärr och myrar. Några har dock anpassat sig till torrare biotoper. På flyttningen och om vintern ses de ofta i stora täta flockar på ebbstränder, dy eller tångbankar. De delas in i flera familjer, varav två är särskilt artrika: dels pipare och vipor Charadriidae, dels snäppor m.fl. Scolopacidae. Vadarna är nära släkt med labbar, måsar, tärnor och alkor, vilka alla hör till samma stora fågelordning, Charadriiformes. Vadarnas föda utgörs av insekter, maskar, blötdjur och kräftdjur, ibland även växtdelar och småfisk. Boet är blott en grund fördjupning i marken, och den ruvande föräldrafågeln förlitar sig antingen på kamoflagetecknad dräkt eller äggfärg."

 
Text och bild: © 2006 Anders Andersson